Ett porträtt av Ada Lovelace från cirka 1840

Hennes uppväxt

Ada Lovelace föddes 1815 i London. Hennes far var den nu världskända George Gordon Byron.[1] Mamma Anabella och pappa George skildes när hon var liten. Ada hade ingen kontakt med sin fader i resten av hennes liv.[2] sen ung ålder var Ada sjuk, [3] när hon var 12 år ville hon komma på ett systematiskt sätt att kunna flyga på.[4]

 

Vuxen ålder

Som barn så fick hon lära sig matematik på grund av att hennes mamma var rädd att hon skulle bli galen som sin far.[5] Som ledde henne att bli en matematiker. Även om hon var en matematiker så tyckte hon att fantasi och magkänsla var en viktig del i att skapa matematiska och vetenskapliga begrepp, hon värdesatte också metafysik lika mycket som matematik även om hon var en matematiker i grund.[6] En sak som Ada Lovelace ville göra var att skapa en beräkning över nervsystemet med en matematisk modell. Tyvärr så gick hon aldrig igenom med den idén.[7] Lovelace skapade också den första publicerade beskrivningen av en dator och dess programvara,[8] den har dock inte kunnat bli testad än i praktiken. Även fast hon var en begåvad matematiker så var hon faktiskt spel beroende, och försökte skapa en matematisk modell för korrekt satsning gällande vadslagning.[9]

 

Slutet av hennes liv

Några månader innan hon dog så upptäckte de att hon hade livmodercancer, läkarna förvärrade hennes tillstånd med en läkarbehandling som kallades åderlåtning.[10]

Under den tiden så fick hennes mamma inflytande över henne, som ledde till att hon fick en religiös omvändelse.[11] Till slut dog hon 1852. Hon blev bara 36 år.

 

Slutsats

Jag tycker att hon måste ha haft någon slags betydelse för datortekniken, även om den inte ledde direkt till skapandet av den första datorn eller programmering. För att forskare och skapare kollar alltid efter inspiration och ett sätt att utveckla någons idé. Jag tror självklart att hennes första anteckningar på programmering har lett oss dit vi är idag, och jag tror inte att vi skulle ha utvecklat programmering lika tidigt om det inte var på grund av henne

 

Källförteckning

1 Stein Dorothy, Ada: A Life and a Legacy s.14

2 Turney Catherine, Byron’s Daughter, New York, Charles Scribner’s Sons, 1972 s.35 & s.138

3 Stein Dorothy, Ada: A Life and a Legacy s.17

4 Toole Betty, Poetical Science, Byron Journal s. 55-65

5 Turney Catherine, Byron’s Daughter, New York, Charles Scribner’s Sons, 1972 s.138

6 Toole Betty, Ada, the Enchantress of Numbers: Prophet of the Computer Age s.91-100

7 Woolley Benjamin, The Bride of Science: Romance, Reason, and Byron’s Daughter s.305

8 Simonite Tom, Short Sharp Science: Celebrating Ada Lovelace: the ‘world’s first programmer. New Scientist

https://www.newscientist.com/blogs/shortsharpscience/2009/03/ada-lovelace-day.html

9 Woolley Benjamin, The Bride of Science: Romance, Reason, and Byron’s Daughter s.340-342

10 Baum Joan, The Calculating Passion of Ada Byron, Archon s.99-100

11 Woolley Benjamin, The Bride of Science: Romance, Reason, and Byron’s Daughter s. 370

 

Jag valde att skriva om Ada Lovelace som den första programmeraren. När jag läste om henne så fanns det källor som lyfte fram henne som den första programeraren, men även källor som var mer kritiska till hennes noter och anteckningar. Jag har använt mig av de källor som lyfte henne som vetenskapsperson. Det gjorde jag därför att jag tyckte att det var spännande att lyfta fram en kvinnlig vetenskapsperson ur historien.

Darius 9H