Ett porträtt av Ada Lovelace från cirka 1840

 

Ada Lovelace

 

Ada Lovelace föddes den 10 december 1815 i London, Storbritannien. Hon fick namnet Augusta, efter sin pappas halvsyster, men kallades för “Ada”.

Hennes föräldrar, Lord Byron och Anne Isabella Byron, skilde sig tidigt och Anne fick då vårdnaden om Ada. Lord Byron var under tiden en stor poet vilket han ville föra över på sin dotter, men eftersom Anne “var bitter” efter alla hans utomäktenskapliga affärer uppmanade hon Ada att istället studera matematik och logik. Det var ett intresse som senare höll i sig.Men Ada behöll även intresset för sin fars arbete och beskrev sitt sätt att arbeta på som “poetisk vetenskap”.

Ada var redan från tidig ålder ett mycket sjukligt barn. Hon hade svår huvudvärk som orsakade henne syn svårigheter och hon blev senare förlamad på grund av att ha insjuknat i mässling. Trots det fortsatte hon med sina studier lika flitigt och utvecklade snabbt talang i både matematik och teknik.

Adas mamma var säker på att Ada ärvt den galenskap hon såg hos Lord Byron. Det var en av anledningarna till att Ada började studera så pass tidigt. Därför hade hon som privatlärare i matematik William Frend, William King, Mary Somerville och Augustus De Morgan.

Tack vare Mary Somerville, som var deras gemensamma vän, mötte Ada, år 1833, Charles Babbage. Han erbjöd då att hon skulle få se prototypen av hans differens maskin. Ada blev väldigt fascinerad och besökte honom efter det mycket ofta. De blev efter ett tag mycket goda vänner och när Charles senare utvecklade differensmaskinen hjälpe Ada honom ofta inom olika matematisk-teoretiska frågor.

1852 hade Charles Babbage en föreläsning på Turins universitet om hans senaste uppfinning: den analytiska maskinen. Den italienske matematikern Luigi Menabreas, som deltog, skrev ner föreläsningen på papper.

Under en tid på nio månader, år 1842-1843, översatte Ada, Luigi Menabreas text om den analytiska maskinen. Att förklara hur den analytiska maskinen fungerade var inte en enkel uppgift och det var många vetenskapsmän som hade gett upp. Trots det översatte Ada inte endast texten.

Adas noter är mer omfattande än ursprungstexten utav Luigi och inkluderar även en mycket detaljerad metod att tillsammans med maskinen, beräkna en följd av bernoullital(vilket är en sekvens av rationella tal). Med grunden av det här verket räknas därför Ada Lovelace som världens första dataprogrammerare och hennes metod räknas som historiens först datorprogram.

Även om Ada Lovelaces kod aldrig kunde testas i praktiken så lade den trots det grunden för datorernas framkomst. Det arbete hon gjorde var anledningen till att vi idag har datorer. På grund av det är vi idag inte lika begränsade och allt blir mer tillgängligt. Datorer underlättar på olika sätt vår vardag. Vi har det lättare att kommunicera med varandra och de skapar fler affärsmöjligheter.

Datorer har skapat helt nya typer av karriärer. De ser även till att vi har lätt tillgänglighet till vår information och fakta och att det är enkelt att dubbelkolla att den är korrekt.

Att vi har datorer är till exempel anledningen till att jag hade möjlighet att skriva den här texten. All fakta som står i den här texten är samlad från internet och självaste texten är sedan skriven i ett datorprogram. Självaste Ada Lovelace gjorde alltså den här texten möjlig. Datorer har öppnat upp en helt ny värld. Ada Lovelace gjorde den världen möjlig.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                          

Källförtäckning:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Ada_Lovelace

https://sv.wikipedia.org/wiki/Charles_Babbage

https://sv.wikipedia.org/wiki/Den_analytiska_maskinen

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lord_Byron

https://sv.wikipedia.org/wiki/Anne_Isabella_Byron

https://sv.wikipedia.org/wiki/Differensmaskinen

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bernoullital

Camilla Askebäck

Julia Grassman

Boken Ada´s Algorithm

Alla wikipedia sidor har en stark trovärdighet eftersom de alla är skrivna på ett fakta baserat sätt och utan personliga tillägg. Dock är de beroende av varandra, vilket är anledningen till att jag dubbel kollat all fakta hos personer och i boken Ada´s Algorithm. Det stärker trovärdigheten då de är källor som är oberoende av wikipedia källorna och trots det säger saker som stämmer överens med tidigare källor.

Siri Sjöberg, Hexagonen