Alexander Fleming var en skotsk bakteriolog och läkare som upptäckte världens allra första antibiotika. År 1928 upptäckte han nämligen penicillinet, ett läkemedel som är bakteriedödande.

1906 – Då slutförde han sin utbildning vid St. Mary’s Hospital Medical School vid University of London. Därefter experimenterade och verkade han för framställningen av ämnen som var både antibakteriella samt icke skadliga för människan, ämnen tänkta för medicinskt bruk.

1918 – Kom Fleming tillbaka till St. Mary’s Hospital Medical School efter en tjänstgöring i 1: a världskriget. Där lärde han ut samtidigt som han bedrev sin forskning.

1921 – Ett enzym med milda antiseptiska egenskaper kallat Lysozym fanns samt isolerades av honom.

1928 – I bakteriologi blev Fleming då professor efter all undervisning och forskning.

 

1928 – Alexander Fleming upptäckte penicillinet.

En bakterieodling hade han lämnat odiskad när han tog semester och då hade en typ av mögelsvamp börjat växa men också döda de bakterier som han tidigare studerat. När han kommit tillbaka så fanns då svampen samt bakterierna som flytt från den på brickan. Vetenskapsmannen hade då förstått att det var något av intresse och började då forska mer kring mögelsvampen. På så sätt uppfanns penicillinet.

Det kan alltså sägas att det var av en slump som Fleming stötte på den svamp som alstrade det bakteriedödande ämnet som ledde till fyndet av den första antibiotikan.

Senare ledde Howard Florey och hans medarbetare Ernst Chain en grupp forskare i arbetet för att isolera den aktiva ingrediensen och att ta fram metoder för massproduktionen av penicillin.

 

1945 – Nobelpriset i fysik eller medicin gavs till Alexander Fleming tillsammans med Howard Florey och Ernst Chain.

 

Men hur har egentligen penicillinet kommit mänskligheten till nytta?

Varför är upptäckten av penicillin viktig?

Svaret är ganska simpelt; därför att det har räddat livet på så oerhört många personer.

Penicillinet har varit och är än idag, ett effektivt verktyg för överlevnad av infektioner och bakterieangrepp.

Sedan penicillinet först kom till användning så har det räddat livet på flera miljoner människor. Exempelvis under slutet av 2:a världskriget, där hade betydligt många fler soldater dött av t.ex. skottskador (på de allierades sida) ifall de inte hade haft penicillinet. De skadade soldaterna gavs penicillin vilket hindrade infektionsbildningen i deras sår. Inte fullt lika många tvingades heller till att amputera, och när det ändå behövdes så förhindrade penicillinet också då risken för infektion.

Tack vare Flemings upptäckt kan vi i dagsläget räkna med att det finns botemedel om man blir sjuk/får en infektion. Det i sig har så väl negativa som positiva aspekter.

Själv är jag väldigt tacksam för penicillinet. Jag hade, som många andra, ett flertal återkommande öroninflammationer som barn. Tidigare, innan öroninflammation kunde behandlas med Penicillin, så var det en mycket allvarlig sjukdom. Det var så allvarligt att dem flesta som överlevde inflammationer i öronen lämnades döva eller med grova hörselnedsättningar. Själv har jag därför Fleming, Florey och Chain att tacka för att jag har hörseln i behåll. Utan penicillinet hade jag hunnit bli döv innan jag lärt mig tala. Numera är det inte en fullt lika seriöst vedertagen inflammationstyp, tack vare dem.

Även Lunginflammation p.g.a. bakterier var förut betydligt mer allvarsamt, men vanligtvis kan det nu botas med penicillin och/eller andra antibiotika.

Exempelvis öron- och lunginflammationer, men också många andra sjukdomar som tidigare brukat leda till döden, har alltså tack vare Penicillinet effektivt kunnat behandlas.

Fast eftersom vi haft Penicillinet till vårt befogande så har det på vissa sätt också begränsat oss. Utan det hade vi kanske haft en större respekt för sjukdomar. En form av sjukdomsmedvetenhet hade kanske även rotat sig djupare i samhället, och då i en något större grad.

Folk i allmänhet skulle nog förhålla sig annorlunda till situationer där man smittas. Många skulle sannolikt vara mer försiktiga och inte försätta sig i sådana situationer. Jag tror även att man skulle vara mer mån om hygienen, att det skulle spela en större roll.

Möjligtvis hade det också kunnat upptäckas något ännu mer potent alternativ till Penicillin. Ett alternativt antibakteriellt medel som bakterierna inte i samma räckvidd skulle kunna bygga upp resistens mot.

Men trotsallt, så går det inte att förneka dess betydelse för mänskligheten. Utan Penicillinet hade vi haft mer sjukdomar, en försämrad livskvalité med en lägre levnadsstandard och en kortare livslängd.

Källhänvisning:

Hemsidor:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Alexander_Fleming (hämtad 2017-01-07)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Penicillin (hämtad 2017-01-07)

Jag anser att wikipedia är en tillförlitlig källa. Det är nämligen en hemsida som bygger på den gemensamma kunskapen hos många olika individer.  När flera individer, dvs källor, säger samma saker trots att dem är oberoende av varandra så stärker det trovärdigheten. Jag tror även att det blir en mindre felmarginal när det inte bara är en specifik grupp människor som har tillgång till och kan bekräfta informationen. Vem som helst kan visserligen i praktiken redigera en artikel, men det finns moderatorer som åtminstone till en viss grad håller koll på artiklarna. Dessa ser även till att texterna hålls objektiva och sakliga. I moderna, kvalitativa wikipediatexter anges alltid externa referenser när någon skriver eller redigerar en artikel, och om inga källor anges så kan man ta artikeln med en nypa salt. Jag har personligen granskat källorna som artiklarna jag använt baserats på och jag har funnit dem trovärdiga.

Utöver detta så är det inte så troligt att någon fakta skulle vara felaktig kring en så pass känd person som Alexander Fleming. Mindre spridda och kända personers biografier, verk etc. bör man vara mer kritisk till trovärdigheten i, men det är svårare för någon att vinkla eller sprida falsk information om det är om någon/något som många känner till.

 

http://www.biography.com/people/alexander-fleming-9296894 (hämtad 2017-01-09)

http://penicillin.se/penicillin-ett-viktigt-antibiotikum/ (hämtad 2017-01-09)

http://www.nobelmuseum.se/en/node/1569 (hämtad 2017-01-09)

http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Antibiotika/?ar=True (hämtad 2017-01-09)

Det är Stockholms läns landstings vårdguide, artikeln är granskad och godkänd av 1177 Vårdguidens redaktion. Den har även granskats av Urban Hellgren, infektionsläkare och specialist i läkemedelslära, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.

 

Sveriges radio, Penicillinets betydelse nu och då http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=5921628 (hämtad 2017-01-07)

Ingår i Sveriges riksdags uppdrag till svt, staten betalar för det.

 

Nationalencyklopedin, Alexander Fleming. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/alexander-fleming  (hämtad 2017-01-09)

Nationalencyklopedins källor är ämnesexperter och skribenter som skriver texterna.

 

http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/5-medicinska-upptackter-som-forandrat-varlden

(Material från Allt om Vetenskap nr 10, 2009) (hämtad 2017-01-09)

 

Böcker:

Susanne Fabricius, Fredrik Holm, Anders Nystrand, ”Spektrum Biologi”.  2015 322-323, under ”Några vanliga bakteriesjukdomar” samt ”Penicillin och andra antibiotika”

 

Bild på Alexander Fleming:

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Alexander-fleming.jpg#/media/File:Alexander-fleming.jpg

 CC0 1.0 Universal (CC0 1.0) Public Domain Dedication

This work is in the public domain in the United States because it is a work prepared by an officer or employee of the United States Government as part of that person’s official duties under the terms of Title 17, Chapter 1, Section 105 of the US Code. See Copyright.

” You can copy, modify, distribute and perform the work, even for commercial purposes, all without asking permission.” https://creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0/deed.en

 

Av Julia Grassman.