”E-post ifrån Alfred Nobel”

Jag heter Alfred Nobel, jag var en ingenjör, uppfinnare och industrialist. Jag föddes i Stockholm, den 1 oktober 1833. Jag växte upp med min mor, far och 8 syskon. Vid 9års ålder (år 1842) flyttade min familj till Sankt Petersburg efter att min faders mekanikverkstad gått i konkurs. Väl där fick jag bra privatundervisning och redan som tonåring gav jag mig ut i världen för att studera kemiteknik. Under min tid i Paris studerade jag hos den franske kemisten Jules Pelouze, där fann jag mitt intresse för nitroglycerin. Jag träffade italienaren Asconio Sobrero som upptäckte ämnet Nitroglycerin år 1847.

År 1863 så började jag studera sprängämnen, främst det då instabila Nitroglycerin. Vid det här laget så ansågs nitroglycerin vara för farligt för praktisk användning, men det kom jag senare att ändra på. Under lång tid studerade jag Nitroglycerin och försökte utveckla det som ett sprängämne, det första kontrollerbara. Jag kom fram till att krut och Nitroglycerin inte fungerade ihop så som jag ville. Till slut lyckas jag framställa en separat krutladdning i ett glasrör, vilket gjorde det säkrare än innan att hantera nitroglycerinet. Det var grunden till tändhatten (tändhatt: en liten koppar/mässinghatt fylld med ett tändämne, som detonerar vid energitillförsel i form utav en låga) Jag väljer att kalla det nya sprängämnet för ”sprängolja”. Den industriella framställningen påbörjades med hjälp utav utlänska lån. Men Nitroglycerinet är fortfarande inte helt säkert att hantera och under denna tid (1864) mister jag min lillebror Emil i en sprängolycka i en utav våra fabriker, men det stoppar mig inte från att fortsätta med mina experiment.
För att Nitroglycerin ska vara säkert att hantera så krävs det ett absorberande ämne.
Jag försökte med bl.a. krut, cement och sågspån. Men sen en dag så upptäckte jag en välabsorberande jordart; kiselgur. Jag hade uppfunnit dynamiten. År 1866 hade jag ett säkert, alltså hanterbart sprängämne. År 1867 fick jag patent på min uppfinning. Dynamiten består utav sprängämnen med en degartad konsistens.

Dynamiten har både sina fördelar respektive nackdelar. Dock så är fördelarna betydligt fler än nackdelarna. Dynamiten används i första hand till; gruvbrytning, tunnelbyggen, vägbyggen och bottenladdning i borrhål. I och med att människan nu kunde utöka sin infrastruktur till under mark så fanns det plats för bl.a. flera husbyggen. Vilket i sin tur gav arbeten och hem, ett steg framtåt i utvecklingen. Utan dynamiten hade järnvägsutvecklingen tagit mycket längre tid. Tack vare dynamiten så slipper vi idag begränsas utav naturen när det gäller vår bygg industri. Dynamiten är en utav de viktigaste uppfinningarna genom tiderna. Om jag inte hade uppfunnit dynamiten så hade dagens samhälle sett helt annorlunda ut. Naturen skulle stoppa vår byggindustri och den infrastruktur som vi behöver idag hade vi inte kunnat gå att bygga. Utvecklingen hade helt enkelt stannat upp.

Några utav nackdelarna är att; människan har använt dynamiten i syfte att skada andra vilket jag till en början trodde att man skulle avstå ifrån då man såg vilken skada det gjorde. Dynamiten utgör även ett miljöhot, då kiselgur, nitroglycerin samt de andra ämnena är miljöfarliga.

Jag vill redan i det här laget pointera att jag är för fredsarbete. Jag förfärades över dynamitens användning i krig och ville därför vid min dödsbädd gottgöra det genom att instifta nobelpriset. Nobelpriset ska ges till de människor som gett mänskligheten något betydande. Jag blev 63 år gammal. När jag dog den 10 december år 1896 hade jag en förmögenhet på 33 miljoner kronor. 31 miljoner utav dessa skulle enligt mitt testamente till en fond som delar ut priser inom; kemi, fysik, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete. Min sekreterare Ragnar Sohlman såg till att min vilja gick i uppfyllelse efter min död, tack.

Källhänvisning: https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/svenska-uppfinnare-och-innovatorer/alfred-nobel-dynamit/ (hämtad: 2016-12-17)
http://www.nobelmuseum.se/sv/skola/lar-dig-mer-alfred-nobel (hämtad: 2016-12-17)
https://urskola.se/Produkter/181304-Manniskor-for-andring-Alfred-Nobel-uppfinningar (hämtad: 2016-12-18)

Varför jag valde dessa källor:
Jag anser att de källorna som jag använt är trovärdiga eftersom; i princip alla är museums hemsidor eller svensk tv. Jag har även dubbel kollat mina källor genom att jämföra de med varandra. Jag har också kollat hemsidans syfte och vem som skrivit informationen, för att se om den är trovärdig. Samt så har jag även kollat på publicerings datumet, då en ny källa anses vara trovärdigare. Jag har tillsist kollat på hur hemsidan i fråga ser ut, är den bra eller dåligt gjord? samt kollat om länkarna som finns på hemsidan fungerar som de ska.

Den hemsidan som jag använt mig mest utav är urskola.se (informationen där var en film om Alfred Nobel) Jag anser att den hemsidan är trovärdig eftersom att de har gjort en film (källan) med proffsig utrustning alltså bra gjord, de ägs även utav svt.se vilket är ett välkänt företag, hemsidans syfte är att lära skolelever viktiga och bra saker. Vilket visar på trovärdighet. Den andra källan som jag använt är tekniskamuseet.se vilket är en trovärdig källa eftersom den går att besöka, tekniska museet ligger i Stockholm och går att besöka. Det samma gäller med nobelmuseum.se som är min tredje källa som jag valt att använda. Dessa sidors syften är att informera om museets öppettider och priser. Men de har också fakta texter om olika vetenskapsmän/kvinnor samt andra saker som har med teknik att göra. Hemsidorna är även bra gjorda och länkarna som finns fungerar såsom de ska. Det visar på trovärdighet enligt mig. Min sista källa är wikipedia, men den har jag mest använt för att se Alfreds Nobels ”tidslinje” men då har jag jämfört informationen med den information jag redan hämtat hos mina andra källor samt mina egna kunskaper.

Av: Tindra Rajala, årskurs 9