Det var den 21 oktober 1833 som min gammelfarbror Alfred Nobel föddes.

Då, den där höstdagen i Stockholm var Alfred bara ett spädbarn i en växande syskonskara. Under sin livstid blev han framgångsrik och känd – men efter sin död världsberömd och hyllad. 184 år senare gör hans allra sista vilja forfarande nytta för mänskligheten -varje år.

Min gammelfarbror Alfred och hans bror (min farfar Robert Nobel) växte upp i Stockholm tillsammans med 6 andra syskon. År 1842 flyttade familjen till Sankt Petersburg eftersom deras far, uppfinnaren Immanuels företag gått i konkurs. Den tiden var svår för familjen och barnen fick sälja svavelstickor för att hjälpa till att dra in pengar till hushållet. Efter en tid i Sankt Petersburg lyckades Immanuels företag gå bra igen och Alfred och bröderna fick då privat undervisning hemma. Det var under en kemilektion i hemmet som Alfreds intresse för sprängämnen och nitroglycerin växte fram. Även fast Alfred länge drömt om att bli författare, så gick han då istället i sin fars fotspår om att bli uppfinnare. Några år senare återvände Familjen Nobel tillbaka till Sverige.

Alfred och Immanuel började hemma i Sverige försöka lista ut ett sätt att få fram ett sprängmedel som var effektivt och säkert att hantera, med hjälp av nitroglycerin. Under den här tiden var ett säkert och effektivt sprängmedel något som efterfrågades stort i gruvor och järnvägsbyggen. Det var då Alfred lyckades komma på Tändhatten, som var ett stort framsteg till Alfreds stora upptäckt senare. Tändhatten gjorde det mer säkert vid användning av nitroglycerin, men trots det var det fortfarande opålitligt. Under forskningen av ett säkert sprängmedel så omkom Alfreds och Roberts yngsta bror Emil.

Trots den tragiska händelsen så beslöt sig Alfred att forska vidare på glycerinet. Det var då Alfred slog igenom, genom att han kom på att man kunde blanda sand ihop med nitroglycerin till en degmassa som man kunde forma. Det bildade ett säkert sprängmedel som han kallade för Dynamit.

Efter Alfreds stora genombrott fortsatte han med sin forskning på fler sprängmedel, samtidigt som han ägnade mycket tid åt att bygga upp en industri till sina 355 uppfinningar som han hade patent på. Dynamiten användes över hela världen för att spränga i gruvor och vid järnvägsbyggen där den underlättade och snabbade på arbeten. Men dynamiten användes även i syften där den gjorde skada – som i krig.

Mot slutet av min gammelfarbrors liv så fanns det ett hundratal fabriker med direkt eller indirekt koppling till de bolag han hade grundat. Vid slutet av Alfreds liv var han oerhört förmögen. Han hade många släktingar – men ingen ”egen” familj som kunde ta emot hans arv. Det var då han kom på en ide, att hans förmögenhet skulle gå till att belöna kreativa personer som gjort något bra för mänskligheten inom litteratur, kemi, fysik, medicin och för att bevara fred.

Jag minns att min farfar berättade för mig att hans far och hans bröder varit upprörda när dom fick reda på att dom inte skulle få något arv. Men idag är det något som vi i släkten är stolta över.

Varje år, på Alfreds dödsdag, den 10 december, gör sig min gammelfarbror Alfred påmind över hela världen när Nobelpriset delas ut och belönar personer som något bra för mänskligheten.

Av Alfreds alla uppfinningar och patent så var uppfinningen Dynamiten den största och mest framgångsrika. I dag är användningen av dynamiten inte lika vanlig, då man istället använder ett sprängämne som heter Dynamex. Dynamex påminner om dynamit men är mindre riskabelt och skulle aldrig kommit till om inte Dynamiten uppfunnits. Man kan säga att min gammelfarbrors upptäckt än i dag underlättar arbeten i gruvor och på byggen. Och kanske försökte Alfred, genom Fredspriset, förhindra och minska risken till krig där dynamit och, dynamitens efterföljare, används i fel syfte.

Hälsningar från en stolt släkting 

Källor:

Den källan jag tog mest fakta ifrån var; http://www.nobelmuseum.se/sv/skola/lar-dig-mer-alfred-nobel och https://www.tekniskamuseet.se eftersom den verkar mest trovärdig, då Nobelmuseet och Tekniska museet har granskat faktan.

Bild källa: wikimedia, CC-BY-SA 3.0 

Av: Elvira Gunnarsson (som tyvärr INTE är släkt med Alfred men bor nära Nobelmuseet)