”Ur Charles Darwins dokumentationer under forskningslivet”

26 December 1831

Hej,

I den här boken ska jag försöka anteckna och dokumentera händelser i mitt liv som kan anses vara hyfsat viktiga. Nu i fyra år har jag studerat naturlig historia på Christ college i Cambridge och min mentor, Henslow, har rekommenderat mig en plats på skeppet HMS Beagle med Robert Fitzroy som kapten. Just nu sitter jag vid masten och skriver detta och förbereder mig för morgondagen då vi ska resa ankare för att ge oss ut på en lång färd.

Mitt namn är Charles, mer bestämd Charles Robert Darwin, och det här är min resa på HMS-Beagle

15 September 1835
Mycket har skett sen min senaste dokumentation. Vi har styrt fartyget längs Sydamerikas väst kust och besökt länder som T.ex. Ecuador. Nu ska vi ta oss till ett område, jag har sett fram emot ganska så länge. Nämligen Galapagosöarna.

20 Oktober 1835
Nu har vi spenderat hela fem veckor på Galapagosöarna och sorgligt nog fick jag bara chansen att gå i land på fyra av dem: San Cristobal, Floreana, Isabela och Santiago.

När jag hade samlat in så många djur (växter, insekter och reptiler) som jag kunde så märkte jag en del saker som kom att kräva en stor del funderingar. Jag märkte bland annat att härmtrastarna skilde sig från en ö till en annan.

Jag hörde, från invånarna, att formen på jättesköldpaddornas skal var annorlunda beroende på vilken ö som de kom ifrån. Mina tankar är nu att skillnaderna beror på att några jättesköldpaddor har blivit förda till öarna utifrån området med stora fartyg.

Nu ska vi sätta kurs mot Tahiti. Inte lika spännande… Ska fortsätta mitt skrivande när jag kommer hem.

2 Oktober 1836
Nu är jag hemma igen! känns väldigt skönt. Dags att vila. Ska nog ta en paus och återkomma till skrivandet lite senare.

5 Mars 1837
Några spännande saker har skett sen min återkomst 1836. Jag har bland annat donerat 80 däggdjur och 450 fåglar till Londons zoologiska samfund. Efter det undersöktes fåglarna av ornitologen John Gould som senare kontaktade mig och sa att härmtrastarna, jag samlat in, snarare var olika arter från de olika öarna än olika varianter av samma art.

Han nämnde även att fåglarna som jag hade sett som härmtrastar, stenknäckar och gärdsmygar faktiskt var en serie av marfinkar som format en helt ny grupp bestående av tolv nya arter.

För att vara ärlig kände jag mig väldigt irriterad över detta och tänkte undersöka de samband som fanns mellan fåglarna och deras öar. Dumt nog hade jag varit lite slarvig med anteckningarna men som tur var hade kapten FitzRoy och andra varit mer noggranna. Genom att använda deras dokumentationer såg jag att fåglarnas och de andra djurens egenskaper och karaktärer var som skräddarsydda för varje ö. Väldigt spännande.
Nu har en zoolog även bekräftat att Galapagos jättesköldpaddor faktiskt var infödda, vilket fick mig att inse att formen på deras skal egentligen var specifikt beroende på vilken ö de kom från. Analyser av de proven jag har tagit hem visade också att de utdöda arterna var besläktade med de levande arterna i samma område.


https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Charles_Darwin_1880.jpg
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Charles_Darwin_Standing.jpg

TEORI

De prover Darwin hade tagit väckte många frågor. De flesta trodde att djuren hade funnits kvar från världens start eller var skapade från naturliga orsaker, vilket betydde att de alltid varit likadana från att de kom till.  Charles tänkte dock att olika arter måste ha kommit från en gemensam förfader då de alla hade likheter med variationer beroende var de var. Han tänkte att alla arter måste ha överlevt ett så kallat ”Naturligt urval” där arterna hade anpassat sig efter de platserna de var bosatta på. Samtidigt som de som anpassade sig på rätt sätt överlevde, var det några som misslyckades med det. De som inte anpassade sig eller gjorde det på fel sätt dog eventuellt ut.

Evolution beror på mutationer som är förändringar i vår arvsmassa vilket t.ex. kan ske under en celldelning. När cellen ska kopiera DNA-spiralen kan det då ske förändringar i basparen när de ska kopieras och sättas i samma ordning som förut. Då vi har forskat mer om DNA och andra ämnen inom genetik-området, har vi fått en bättre uppfattning om mänskliga kroppen och medicin.

Darwins revolutionerade dock inte bara hela biologivärlden, utan även människor sätt att se på sig själva och på världen. Tanken att människan var guds skapelse och en överlägsen art har förändrats helt. Man började även tänka att det kunde finnas liv på andra planeter. Eftersom att man började lämna den tidigare tron var det inte lika sannolikt att det bara var EN planet som hade blivit fylld med liv. Nu var det mer sannolikt att andra planeter hade samma saker som jorden hade.

Trots att man har funnit bevis som stärker Darwins teori, pågår fortfarande konflikter kring vad man ska tro på. Många går över till evolutionslära eftersom att det ses som ett mycket mer logiskt sätt att tänka på. Dock säger motståndare att evolutionsläran inte kan svara på frågor om etik och moral. Den kan inte heller svara på vad som händer efter döden.

Så vad skulle ha hänt om Charles Darwin inte hade träffat Henslow och stannat kvar på England? Kanske skulle vi inte ha rört oss ifrån kristendomen och tanken om att en gud skapat allt. Hade vi nu levt i ett mycket mer religiöst samhälle, utan att ha tagit oss framåt inom forskning. Skulle vi lära oss om samma saker i skolan som vi gör nu. Eftersom vi inte skulle ha någon anledning för att utforska andra planeter kanske vi inte skulle göra det. Tänker man på långsikt hade kanske samhället sett väldigt annorlunda ut utan Charles Darwin.

Källor:

https://newtonbloggen.wordpress.com/category/evolution-vs-skapelse/darwinismens-paverkan-pa-samhallet/

http://www.biography.com/people/charles-darwin-9266433#synopsis

http://fof.se/tidning/2003/4/i-darwins-fotspar

http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/tio-vetenskapsman-som-forandrade-varlden

Alla källor hämtade 2016

Varför jag tycker källorna är trovärdiga:

För det första tar inte källorna betalt för att man ska få se texterna. Om de inte är där för att tjäna pengar, som skvallertidningar som T.ex aftonbladet är, så är de med högsta sannolikhet där för att lära ut saker. Då är det väldigt säkert att det de skriver stämmer då de inte försöker locka till sig läsare.
För det andra så står det inte olika saker i de olika källorna. Om faktan från de olika källorna stämmer överens med varandra, utan att vara beroende av varandra, är det säkert att sakerna som de skriver stämmer.
För det tredje är de inte som wikipedia där vem som helst med internet kan redigera sidan. I newtonbloggen är det ju en blogg där någon har skrivit om sina åsikter men där stämmer faktan överens med de andra sidorna.

Av Hector Asplund