Jane Goodall föddes i Storbritannien 1934. Tidigt var hon intresserad inom det naturvetenskapliga och när hon var bara 26 år gammal så fick hon erbjudandet att åka till Tanzania och forska om schimpanserna i regnskogen. Eftersom schimpanserna är väldigt skygga, dels på grund av människors beteende i regnskogarna, så har det varit svårt att bedriva forskning på dessa innan. Första gången hon åkte dit var hennes enda utrustning en kikare och en anteckningsbok. I början av hennes forskning och tid i regnskogarna så var schimpanserna väldigt skygga och höll sig borta från henne. På så långt avstånd som hon var kunde hon inte få den insyn i deras levnadssätt som hon hade förväntat sig, och som var helt okänd för världen. Precis som många andra forskare som har upptäckt något helt otroligt så gav hon aldrig upp. Varje dag i månad efter månad så fortsatte hon att följa efter schimpanserna och varje dag kom hon lite närmare schimpansflocken. Ju närmare hon kom desto större inblick fick hon i deras levnadssätt. Det var under den här tiden som hon upptäckte några av hennes största och mest betydelsefulla upptäckter, nämligen schimpansers redskapsanvändning och köttätande. Det här var revolutionerande upptäckter eftersom det visade hur lika schimpanserna var oss människor. National Geographic som finansierade hennes resa förlängde då forskningstiden och skickade dit en fotograf som kunde dokumentera hennes forskning via bild. Fotografen Hugo van Lawrick blev senare Jane Goodalls man och hjälpte henne till del i hennes forskning.

Under hela hennes forskningstid så dokumenterade hon allt i sin anteckningsbok. Senare förde hon samman all fakta om hennes forskning och vistelse i regnskogen till en bok som också innehöll en stor mängd foton som hennes man hade tagit under deras vistelse. ”In the Shadow of Man” döpte de boken. Den här boken blev en succé som blev hyllad över hela världen. Jane undersökte och beskrev i sin bok allt om deras levnadssätt väldigt detaljerat på ett sätt som var nytt. Detta gjorde att boken blev en publiksuccé som nådde ut till en ny målgrupp som sällan annars tar del av naturvetenskapliga upptäckter. I hennes bok visas det beskrivningar av schimpanserna levnadssätt som inte alls är långt ifrån beskrivningar av urtidsmänniskor. Det här kanske har bevisat för människor att respekten för regnskogar och de djur som lever där är väldigt viktig. Många bryr sig mycket mer om sin egen sorts lidande än om andra sorters lidande, för att det är så mycket lättare att relatera till. Om vetenskapliga upptäckter då kan visa att schimpanser är lika lika oss själva som vår egen skugga är (”In the Shadow of Man”) så kanske sympatiserien med schimpansers lidande och viljan att stoppa utrotningen av deras hem, regnskogen, skulle börja. Med Janes bok så började det, även om skövlingen av regnskog bara har ökat. Kampen började ändå eftersom hon fick så mycket stöd att hon kunde starta ett eget institut som än i dag kämpar för regnskogen och för apors rätt till liv.

”The Jane Goodall Institute” jobbar idag för förståelsen och skyddandet av stora apor, det började med schimpanser eftersom det var Jane Goodalls huvudområde. Institutet kämpar också för att skydda området som de lever i – regnskogen. Deras huvudarbete just nu är dels naturvetenskapliga områden som skyddandet av stora apor, bibehållning av friska områden och att uppmuntra till användning av forskning och teknologi i kampen för att bevara regnskogens liv. ”The Jane Goodall Institute” arbetar också för att förbättra jämställdighets och hälsofall för människor samt att förbättra hållbara levnadssätt. En av deras största satsningar är att inspirera unga människor att agera för att göra positiv förändring för människor, djur och miljön. De vill också inspirera till att agera själv och stå upp emot mördandet och skövlingen av regnskogen. För att uppnå detta satsar institutet mycket på undervisning av unga människor för att hjälpa människor, djur och hela den värld vi delar.

Institutets arbete för att bevara regnskogen är väldigt viktigt för alla människor eftersom konsekvenserna om vi inte kämpar för att bevara regnskogen drabbar oss alla. Den förstärkta växthuseffekten som dels sker pågrund av ett överskott av koldioxid i atmosfären kommer att drabba oss alla ifall vi inte gör något för att förhindra den. Vissa av de förödande konsekvenserna är extremväder och stora befolkade landområden riskerar att hamna under vatten om polerna smälter av den temperaturökning som växthuseffekten innebär. Regnskogen brukar kallas för världens lungor eftersom den täta vegetationen fångar upp väldigt mycket koldioxid. Utan regnskogen så skulle växthuseffekten förstärkas ännu mer och vår värld skulle bli ett väldigt svårt ställe att leva på. Därför är en viktig del inom kampen för hållbar utveckling att just bevara regnskogarna. Det finns många krafter som kämpar mot det motsatta för vinstintressen, och därför vill skövla regnskogarna. Det är till exempel för att utvinna palmolja som finns i nästan allt vi äter, eller för att kunna odla soya för att kunna föda upp djur. En av de mest relevanta sakerna för dagens samhälle som Jane Goodall har lärt oss är därför de tydliga beskrivningarna av regnskogen och allt som lever där och är beroende av den. Om regnskogen skövlades till grund är det inte bara människor som skulle drabbas utan också resten av hela den värld vi lever i.

Källor: ”In the Shadow of Man” av Jane Goodall 1988, www.janegoodall.org , www.nationalgeographic.com , www.ne.se

Jag har dels använt mig av fakta från hennes egenskrivna bok “In the Shadow of Man” för att det är en väldigt detaljerad beskrivning av hennes forskning, och dessutom den främsta orsaken till att hennes upptäckter har blivit så uppmärksammade, samt att hennes arbete har kunnat fortsätta även idag. Jag har också använt mig av janegoodall.org för att det är hennes instituts hemsida som gärna vill belysa vikten av hennes upptäckter. Det är klart att allt där är vinklat till det bättre om henne men informationen är fakta eftersom det är en direkt källa. Nationalgeographic är också en trovärdig källa som jag har använt mig av eftersom det är en organisation som endast vill upplysa världen om det naturvetenskapliga, utan att det är vinklat åt något håll. Dessutom så hade National Geographic direkt kontakt med henne när hon bedrev sin forskning eftersom de finansierade forskningen i utbyte mot att de fick publicera den. Det är en annan anledning till att hennes forskning blev så uppmuntrad, eftersom National Geographic har stor publik. NE är också en säker källa eftersom deras enda syfte är att informera fakta, och deras information är därmed ovinklad, vilket gör den relevant.

Bilden av Jane Goodall: Tagen av Nick Step den 8 oktober 2010, ändringar har gjorts. Bilden är licensierad med CC BY 2.0.

Av: Viola Duvander 2017-01-17

Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell Licens.;