Louis Pasteur i sitt laboratorium.

Louis Pasteur var en av pionjärerna inom mikrobiologin och gjorde den till en självständig gren inom biologin. Hans viktigaste upptäckt var insikten att varje form av jäsning är kopplad till en specifik mikroorganism, samt att det går att studera olika former av mikroorganismer individuellt under sterila förhållanden. Detta gjorde i sin tur att Louis Pasteur kunde utveckla pastöriseringsmetoden, den upphettningsmetod som dödar skadliga mikroorganismer. Hans fortsatta forskning ledde fram till studier av bakterier och de infektioner de orsakar. Pasteur upptäckte tre bakterier som framkallade svåra sjukdomar: stafylokocker, streptokocker och pneumokocker.

Han kom även fram till att luftburna mikrober kunde orsaka sjukdomar. Pasteur lade grunden till såväl antiseptiken som immunologin: läran om immunförsvaret. Kunskapen om att man får resistans mot ett virus om man tidigare hade fått en svagare dos av den, ledde fram till framställningen av vaccin mot fruktade sjukdomar som smittkoppor och mjältbrand.

Pasteur studerade vid elitskolan Ecole Normale Superieure i Paris. Under skolåren ansågs han varken vara särskilt duktig eller unik. Då han var 25 år gammal fick han en doktorsgrad i kemi och blev assistent till en av sina lärare. Därefter var han lärare och sedan kemiprofessor i Lille.

1856 fick han i uppdrag att ta reda på varför ibland öl och vin surnade, jäste och blev odrickbart. Ledande kemister trodde det berodde på en kemisk reaktion, men 1857 upptäckte Pasteur att det i själva verket berodde på levande organismer. Han upptäckte med andra ord att mikroorganismer var orsaken till förhärskningen och inte resultatet av den – tvärtemot vad hans kollegor trodde.

Mellan 1857 – 1859 blev han övertygad om att de mikroorganismer som hamnade i vätskorna han undersökte kom från luften. Hans teori mötte ett stort motstånd hos hans kollegor, som menade att mikroorganismer uppkom i t.ex. vätskor efter en kemisk reaktion. Han gav dock inte upp, utan började istället komma på sätt att bevisa sin tes.

Louis Pasteur 1857

1864 förklarade Pasteur sin teori om att luft innehåller mikroorganismer, som inte är utspridda likformigt. Mikroorganismerna kan orsaka förruttnelse, men kan dödas genom att värma vätskan de befinner sig i till ett visst gradtal. Pasteur stärkte sin teori med bevis och experiment, och de flesta trodde honom till slut. Senare, 1876, tog han fram processen pastörisering som gjorde så att skadliga bakterier kunde dödas av i t.ex. mjölk.

Fram tills 1865 handlade hans arbete enbart om mikroorganismer i vätskor. Det året fick han en förfrågan om att undersöka en sjukdom som påverkade den franska silkesindustrin. Han fann att sjukdomen orsakades av mikroorganismer och blev övertygad om att liknande organismer kunde sprida sjukdomar till människor. Pasteur påbörjade då sitt arbete om hur människor drabbades av sjukdomar.

1880 råkade han och hans medarbetare Emile Roux och Charles Chamberland utveckla ett vaccin mot kycklingkolera av en ren slump. Louis Pasteur antog att kycklingar som sedan tidigare hade fått en svagare dos av bakterier som orsakade en sjukdom skulle utveckla en resistans mot starkare doser: Pasteur hade upptäckt hur immunförsvaret fungerar.

Efter denna upptäckt började han forska för ett vaccin mot rabies och 1885 lyckades han bota en pojke som blivit smittad av en rabiessjuk hund. Förut hade alla som blivit smittade av sjukdomen dött.

 

På vilka sätt har Pasteurs upptäckter kommit mänskligheten till nytta?

Pasteurs upptäckt om mikroorganismer gav kunskapen om att dessa påbörjade kemiska reaktioner, såsom jäsning och förruttnelse. (Han hittade då en byggsten i det naturliga kretsloppet; bakterierna som bryter ned döda organismer.)

Hans upptäckter om att levande organismer kunde påverka människor, men även spridas i luften, ledde till att forskarna helt övergav teorin om att sjukdomar spreds via miasma – en sorts dålig luft. (Miasmateorin hade funnits sedan medeltiden och hade först på 1800-talet börjat ifrågasättas). Pasteur var den förste att motbevisa miasma-teorin. Han visade även hur man kunde få bort större delen av mikroorganismerna i en vara, och på så sätt höja både hållbarheten på matvaror, men också ta bort de flesta skadliga organismer som kunde ge människor och djur allvarliga sjukdomar.

Hans forskning lade även grunden till antiseptiken – vilket sänkte dödligheten på sjukhusen radikalt – och immunologin. Han tog fram vaccin mot b.la. rabies, vilket gjorde att många länder i Europa snabbt kunde minska antalet smittade personer och djur samt förebygga att andra smittades. Detta har lett till att rabies nuförtiden är en ovanlig sjukdom, och många länder, b.la. Sverige, klassas som rabiesfria.

Senare i livet grundade även Pasteur ett institut som skulle fortsätta hans forskning efter hans död. Pasteurinstitutet fortsätter än idag med hans arbete.

Pastörisering används fortfarande på många varor för att få bort potentiellt farliga organismer som kan sprida sjukdomar. Detta har lett till att maten fått bättre kvalité, och håller längre (eftersom större delen av de mikroorganismer som startar förruttnelseprocessen tagits bort genom metoden), men även att färre blir sjuka av dåliga matvaror och att risken för sjukdomar som sprids genom matvaror minskar. Detta har lett till en bättre levnadsstandard och har gjort att matindustrin blivit säkrare. Färre människor – främst då barn – dör nuförtiden av sjukdomar de har fått av något de har ätit.

 

Hur skulle världen se ut om Pasteurs upptäckter inte hade gjorts?

Utan Pasteurs upptäckter skulle nog å ena sidan levnadsstandarden i många samhällen vara mycket lägre, eftersom det då skulle finnas en mycket större risk att få allvarliga sjukdomar – som i många fall skulle vara obotliga. Detta skulle även leda till att barnadödligheten i länder skulle vara mycket högre, eftersom barn inte har ett lika utvecklat immunförsvar såsom vuxna. Detta skulle i sin tur leda till att det befolkningsmängden nuförtiden skulle vara mycket mindre än den vi har nu.

Å andra sidan så skulle förmodligen stora delar av befolkningen ha  utvecklat ett starkare immunförsvar. Utan pastörisering skulle man nämligen utsättas för fler farliga mikroorganismer i vardagen och då troligtvis utveckla en högre resistans mot dem. En negativ effekt Pasteurs  pastörisering har nuförtiden är att många nu inte kan utveckla ett perfekt immunförsvar eftersom de inte får i sig tillräckligt av de ”farliga” mikroorganismerna för att de ska kunna utveckla detta.

Utan klara bevis för att det var mikroorganismer – och inte miasma – som spred sjukdomar skulle nog fortfarande miasma-teorin vara i bruk. Detta skulle då leda till att läran om hur vaccin och hur de ska användas, inte skulle finnas än (eller åtminstone inte vara en erkänd del av naturvetenskapen). I sin tur kunde då detta leda till att vaccin inte skulle finnas. Många skulle då smittas av sjukdomar såsom mjältbrand – och det skulle finnas en klart högre risk att man skulle dö av sjukdomar vi idag botar relativt lätt.

Pasteurs forskning inom antiseptiken ledde även till att läkarna på sjukhusen började tvätta sig mer mellan behandlingarna av varje patient – vilket ledde på kort sikt att mindre patienter på sjukhusen dog av smittor de fått där. Detta ledde på längre sikt att sjukhusen kunde erbjuda effektivare vård men också bli mycket säkrare för den enskilda patienten.      

 

 

KÄLLOR:

Hemsidor:

http://www.zmescience.com/?s=louis+pasteur

http://www.biography.com/people/louis-pasteur-9434402

https://global.britannica.com/biography/Louis-Pasteur

http://historiesajten.se/visainfo.asp?id=447

http://www.historylearningsite.co.uk/a-history-of-medicine/louis-pasteur/

Böcker:

Nationalencyklopedin, vol. 15 sid. 7-8

Anledningen till att jag anser informationen från dessa källor vara trovärdiga är först och främst för att jag – medan jag samlade in information – jämförde de olika källorna med varandra. Detta gjorde så att jag redan från början kunde se om någon viss källa hade en helt annan information än någon annan. Pasteur är även en känd person inom vetenskapen, vilket gör så att det är lätt att få information om honom och hans liv.

Dessutom  är Nationalencyklopedin en trovärdig källa, eftersom den har tillkommit oberoende av privatpersoner och kommersiella företag. Man kan därför anta att den inte utsatts för otillbörlig påverkan. Nationalencyklopedin används även inom undervisningen, vilket gör den till en trovärdig, men också rent tidsmässigt relevant källa. När jag gjorde den här texten, utgick jag från Nationalencyklopedin och när jag inhämtade annan information – t.ex. om hur Pasteurs uppfinningar/rön har använts och används  – så jämförde jag de olika källornas information  för att se om de överensstämde  eller ej. Jag prövade även källorna mot de fyra kriterierna för källkritik och kom till slutsatsen att de håller och är trovärdiga.

 

Bilder:

https://commons.wikimedia.org/wiki/Louis_Pasteur#/media/File:SIL14-P002-03a.jpg
https://commons.wikimedia.org/wiki/Louis_Pasteur#/media/File:Louis_Pasteur.jpg
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:09-5036 043_influenza_(7839561772).jpg
https://commons.wikimedia.org/wiki/Louis_Pasteur#/media/File:Louis_Pasteur_en_1857.jpg

alla bilder är licensierade med: CCBYNC

Skriven av Moe Bergman VT2017