Den 7 november 1867 föddes Marie (Sklodowska) Curie, en framgångsrik fysiker/kemist inom forskningen av radioaktiviteten. Hennes forskning har varit till stor nytta för hela världen och tack vare den finns det nu bland annat ett sätt att bota cancer på.

Redan som ung visste hon vad hon ville och 1891 gick hennes dröm om att plugga på Sorbonne i Paris i uppfyllelse, hon var den första kvinnan som gjorde detta. 1893 tog hon examen i fysik och året efter i matematik. Förutom plugget i Paris träffade hon även hennes man och blivande forskningspartner Pierre Curie där, som hon gifte sig med år 1895. Tillsammans hade de två barn; Irene och Éve Curie.

Marie Curie stannade i Frankrike och skaffade sitt laboratorium. Där undersökte hon de mystiska strålar från uran som Henri Becquerel ett halvår tidigare upptäckt. Hon hittade även andra ämnen som sände ut strålning bl.a. ämnet torium och 1898 gav hon dessa strålar namnet radioaktivitet. Samma år upptäckte hon det radioaktiva grundämnet polonium som hon döpte efter sitt hemland Polen. Vid det laget hade hennes man Pierre övergett sin forskning för att hjälpa Marie och 1903 tilldelades de tillsammans med Henri Becquerel nobelpriset i fysik.De fortsatte sin forskning med radioaktiviteten och upptäckte ett nytt radioaktivt ämne, radium. Något de också la märke till var att det fanns olika slags strålning t.ex. att radium avger både värme och en gas, radon. Även att strålningen påverkar kroppen på olika sätt, både positivt och negativt.

Men bara tre år efter nobelpriset omkom Pierre i en bilolycka och Marie fick fortsätta sin forskning på egen hand. Samma år som Pierres död blev Marie erbjuden Pierres lärarplats på Sorbonne och detta var stort på den tiden, precis som det var att hon tidigare hade pluggat där.

1911 tilldelades Marie sitt andra nobelpris men denna gång i kemi för sin forskning om radium och polonium. Hon var den första kvinnan som fått nobelpris och den första av de två personer som tilldelats detta två gånger. Därför ses hon nu som en förebild inom forskning och utbildning för speciellt tjejer.

Efter detta fortsatte Marie sin forskning men la nu mer fokus på hur radioaktiviteten kunde användas i medicinska sammanhang, inom sjukvården. Tyvärr blev hon sjuk själv efter några år på grund av den höga strålningen i hennes laboratorium och den 4 juli 1934 dog Marie i aplastisk anemi, blodcancer. Då visste de inte än hur farlig radioaktiviteten kan vara för kroppen och Irene som fortsatte sin mammas forskning dog även hon i cancer, leukemi 1956.

Idag vet vi vad som kan hända om kroppen utsätts för mycket radioaktiv strålning, man kan få cancer. Men i många fall kan strålningen även bota cancern. Det fungerar för att cancercellerna är känsligare än de friska cellerna och dör då snabbare om de utsätts för strålning. Röntgen är en annan mycket viktig sak inom sjukvården, röntgenstrålarna kan tränga igenom saker som inte vanligt ljus kan och man kan då ta bild på kroppens insida.

En helt annan sak vi också använder radioaktiviteten till är kärnkraft, den är extremt viktigt för vår elproduktion. Men om kärnkraft är positivt eller negativt har alla olika åsikter om. Det är ett billigt sätt att göra energi på men som sagt är radioaktiviteten farlig och om det sker en olycka i ett kärnkraftverk kan detta få stora konsekvenser på samhället.

En negativ sida som radioaktiviteten används till är kärnvapen. Det är ett samlingsnamn för bomber och fungerar på samma sätt som kärnkraft, atomerna sönderdelas och det sker en kedjereaktion men tillskillnad från kärnkraft sker detta okontrollerat. Kärnvapen är ett av världens mest kraftfulla vapen.

Detta sa Marie och Pierre i deras nobeltal

Marie Curie har alltså lämnat stora spår efter sig och i dagens samhälle är vi i princip beroende av radioaktiviteten.

Källor:

http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/marie-curie 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Marie_Curie 

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/r%C3%B6ntgenstr%C3%A5lning 

Bild:

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Marie_Curie_(Nobel-Chem).jpg 

CC BY-SA 3.0

Creative Commons-licens

Av: Stella Lahger