I denna text tänkte jag berätta mer utöver min film, om hur Niels Bohr upptäckt kring atommodellen påverkat vårt samhälle idag.

Med Niels upptäckt kring hur elektronerna snurrar runtomkring atomkärnan i olika skal(atommodellen) så har barn och ungdomar fått det enklare att förstå och lära sig hur själva atomen är uppbyggd. Alltså hur man genom att man har ett antal elektroner i olika skal runtom atomkärnan, kan koppla och se vilket grundämne atomen hör till. Också genom att ha en viss atommodell uppritad framför sig, kan man i skolan rita och bilda joner eller andra atomer. Det har gjort att unga har fått bättre lärande och förståelse i NO i skolan.

När då människor lärt sig detta i skolan, får sedan alla i samhället en tydligare blick av hur allt vi inte ser(kvantmekaniken) men som finns runtomkring oss hela tiden, hur allt det fungerar.

Källor jag valt:

Mina källor har jag valt utifrån hur trovärdiga dem är, jag har kollat hemsidans syfte och Vem som skapat hemsidan, för att se om den är trovärdig eller inte.

Först och främst har jag använt alltomvetenskap.se som utges av alltomvetenskap förlag AB. Det är en tidning som man kan prenumerera på och hemsidan har även kundkontakt längst ner på sidan. Vilket visar på att sidan är trovärdig och relevant på så sätt att det går att kontakta själva tidningen och med prenumeration visar det på en väletablerad hemsida. Så efter att jag kollat upp denna fakta på deras hemsida, valde jag den här källan.

Andra källan jag också använde var nobelmuseum.se och har utgivare Olov Amelin vilket visar på trovärdighet. Nobelmuseum.se är egentligen ursprungligen en hemsida om nobelmuseet som finns i Stockholm. På deras hemsida kan man utöver att kolla fakta om olika vetenskapsmän/kvinnor, kolla info om museets öppettider, adress, vad man kan se där och fakta om när museet tillkom samt liknande. På så vis visar det tydligt på trovärdighet, då man tillochmed kan besöka själva museet där själva infon om Niels Bohr t ex, kommer ifrån.

En annan källa jag valde var fof.se som är en tidning, med bland annat Patrik Hadenius som är chefs redaktör där. På hemsidan finns också namn på dem som är allt ifrån ekonomiansvariga till webbredaktör på tidningen, vilket visar tydligt på trovärdighet med t.om mailadresser till dessa människor som jobbar där. Fof står för forskning & framsteg och är en tidning med olika kategorier som handlar om t.ex. miljö, teknik och klimatforskning, också vetenskapsmänniskor. Tidningen går också att prenumerera på, vilket betyder att dem som skriver antagligen är skribenter som gör sitt jobb bra.

Den fjärde källan jag valt är wikipedia, med kategorin Niels Bohr. Sidan är ändrad senast 16:e augusti 2016, och jag använde ju källan efter detta datumet vilket visar att inget kan ha ändrats senast jag använde den. Wikipedia(Niels Bohr) använder sig utav creative commens licens, vilket gör källan mer relevant. När jag först fått fakta ifrån andra källor, de här ovanför, har jag sedan kunnat jämföra och se att faktan är densamma på wikipedia som på de andra källorna, fast med andra ord(ord som jag letat efter) bara vilket gör att den är trovärdig och går att använda.

Bilder:

Bild på filmen: egen ritad bild av mig. Licens:CC-BY

Profilbild:  Upphovsman: ”ditasst” Licens:CC-BY-ND2.0

Källhänvisning:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Niels_Bohr

http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/niels-bohr

http://fof.se/tidning/2013/10/artikel/en-ododlig-100-aring-darfor-tror-vi-fortfarande-pa-niels-bohrs-atommodell

http://www.nobelmuseum.se/sv/node/1563

Niels_Bohr

Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell Licens.

Maja årskurs 9