Svante Arrhenius

Svante Arrhenius var en vetenskapsman inom kemi och fysik som levde mellan 1859 och 1927. Han forskade om allt möjligt alltifrån mikroskopiska joner till hur universum skapades! De viktigaste upptäckterna han gjorde var Arrheniusekvationen och den elektrolytiska dissociationsteorin, upptäckten som lade grunden till elektrokemin samt gjorde honom till den första svensken som fick nobelpriset i kemi år 1903. En upptäckt som Arrhenius också gjorde och som blivit uppmärksammad nu på senare tid är förståelsen av växthuseffekten. Svante var en av de första som förstod att koldioxiden vi släpper ut kommer göra jorden varmare och orsaka klimat förändringar. Det förundrande är att han räknade ut det utan all utrustning man i moderna vetenskap behövt för att räkna ut samma sak. Det roliga med det hela är att Svante inte såg växthuseffekten som ett problem, tvärtom så såg han positivt på det, han tänkte väl att det kunde bli lite skönt med ett varmare Sverige! Trots hans positivitet på det hela så hjälpta hans upptäckt att få andra forskare att läsa in sig på ämnet och verkligen förstå ett av det största hoten på jorden idag.

Svante Arrhenius föddes år 1859 i Sverige nära Uppsala. Hans föräldrar var Svante Gustav Arrhenius och Carolina Thunberg. Svante var intresserad av matte och fysik redan vid ung ålder. Han började studera matematik, fysik och kemi vid Uppsalauniversitet år 1876. Hans doktors avhandling fick lägsta möjliga betyg av lärarna på Uppsala universitet. I avhandlingen fanns nämligen grundtankarna till det som senare skulle kallas den elektrolytiska dissokationsteorin som skulle vinna Arrhenius nobelpriset. Lärarna trodde helt enkelt inte på teorin. Så dåliga betyg kunde resultera i stora svårigheter med att skaffa jobb eller fortsätta en akademiska karriär, men Arrhenius hade tur.

Han skickade avhandlingen till kemister från andra länder. Däribland Willhelm Ostwald som såg det revolutionerande i Arrhenius upptäckt och reste från Riga till Uppsala för att berätta sina åsikter om den orättvisa bedömningen (ack om någon kunde göra det för mina låg bedömda uppsatser!) Detta var en av anledningarna till att Arrhenius blev docent i fysik i Uppsala en tid senare.

Nu hade Svante Arrhenius fått sin första revansch!

Från 1886 till 1888 forskade Svante mest utomlands, däribland med Willhelm Ostwald och andra kemister i Riga. De gjorde stora framsteg inom
kemin. Faktist så brukar Wilhelm Ostwald och Svante Arrhenius räknas som två av grundarna för den fysikaliska kemin. I Riga fortsatte Svante att forska och experimentera med olika lösningars ledningsförmåga. Hans artikel som hette försök att beräkna dissociation (aktivitetkoefficienten) hos vattenlösta kroppar publicerades av vetenskapsakademin i juni 1887. Nu var Arrhenius mest kända teori officiellt framlagd och väckte nyfikenhet hos många framstående
forskare. Svante ville dock sprida sina kunskaper vidare och skrev ”lärobok i teoretisk elektrokemi” tre år senare år 1900. Han kom att skriva flera populärvetenskapliga böcker bland annat en bok om universum uppkomst. Stjärnornas öde skriven 1915

Vad är den här elektrolytiska dissokationsteorin, med det komplicerat namnet jag absolut inte kommer kunna uttala eller stava, trots alla gånger jag i slutet av det här projektet har skrivit det? Jo en elektrolyt är en lösning av fritt rörliga joner som gör lösningen elektriskt laddad. Innan visste man inte att joner fanns. Teorin förklarar att elektrolyter leder elektricitet och varför.  Arrhenius förstod att det inte bara var atomer i lösningen utan atomer som var positivt eller negativt laddade, alltså joner. Syror, salter och baser kan vara i elektrolyter, nu förstod man varför, och vad allt faktist bestod av.  Arrhenius förstod att syror bildar vätejoner i vatten och baser bildar hydroxid joner i vatten. Jonerna var anledningen till varför elektrolyter kunde leda elektricitet! Joner var en helt ny upptäckt. En viktig del av atomfysiken var nu förstådd och sedan dess har vi alla fått lära oss om joner och hur det fungerar som en av de minsta av universums byggstenar. Även om du kanske sov den lektionen för du pluggade till ett prov natten innan, eller troligare kollade på någon serie, så skulle joner inte vara
del av det vi lär oss i skolan om det inte vore för för Svante Arrhenius. Nu kunde man verkligen förstå många fenomen inom naturvetenskapen man inte hade haft alla pusselbitar till innan. Den här upptäckten förnyade särkilt kemin, fysiologin och geofysiken där lösningar är en viktig del av forskningen. Den elektrolytiska dissociationsteorin är en av de största vetenskapliga upptäckterna som gjordes under den tiden.

Under tiden med Ostwald och efter använde Arrhenius ännu en gång sitt snille för naturvetenskap och mattematik (kunde inte jag typ ärva lite matte geni tack) och kom fram med Arrhenius ekvationen 1889. Det är en matematisk ekvation som räknar ut hastigheten för kemiska reaktioner. Den gav förståelse över hur kemiska reaktioner faktist går till och har används av kemister sedan dess in i vår tid.

År 1891 fick Svante en lärartjänst på Stockholmshögskola i fysik, han fick sedan en proffssur i samma ämne 1895, och var rektor på skolan i sju år. Såklart vann han ju också nobelpriset i kemi 1903! (nä det har jag absolut inte redan sagt).

Det jag tror gjorde Arrhenius till en så framgångsrik vetenskapsman var hans otroliga sätt att kunna se saker från olika perspektiv och knyta ihop saker man inte tror hänger ihop. Också hans nyfikenhet, Arrhenius höll sig aldrig inom ett ämne. Han gick från fysik till kemi till geofysik. Han höll också på med kosmologi, meteorologi  och fysiologi . Han forskade om gaser, universum, elektrolyter, växthuseffekten och ännu mer.  De många böckerna han skrev visar variationen, till exempel världarnas utveckling skriven 1906, eller smittkoppor och deras bekämpande skriven 1913. Sammanfattningsvis kan man säga att Svante Arrhenius faktiskt var en av sin tids viktigaste och största naturforskare och hans upptäckter har påverkat oss och vår förståelse för världens fenomen.

Disa Arrhenius H9

Källor:

Wikipedia 17/1 Wikipedia kan ibland inte vara den säkraste källan men all information jag har tagit därifrån har jag dubbel kollat på andra sidor vilket för inform
ationen mer trovärdig. Jag har varit särkilt noga med datum och åratal efter det är väldigt viktiga saker man inte får ha fel på.  Sidan hade dessutom en källhänvisning.  wikipedia

Britannica Det var jag lite mer osäker på så jag jämförde med andra sidor. britannica

ne.se Ne anser jag som en trovärdig källa eftersom det är ett verktyg skolan ger för att söka information på. Ne har också en källhänvisning.  ne.se
Kemiboken anser jag också som en säker källa eftersom den ges ut till elever för de ska lära sig, boken är skriven av professionella författare. Böckerna har inget mål förutom att man ska lära sig. (Folke Netteblad, Karin Nettblad, spektrum kemi, 2015)

Nobelprize.org, Svante Arrhenius biographical
Jag anser också den här källan säker eftersom det är en väldigt professionell sida, samt nobelpriset officiella internetsida. nobelprize

Su.se
Den här källan ser jag också som trovärdig. Det är Stockholmsuniversitet officiella sida su.se

Bild 1-2:
Wikimedia commons, Svante Arrhenius Arrhenius bilder CC BY-SA 3.0

Tweets är skapade av mig.